Sekretessbelagd.

Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne.Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna.I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet Digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet.Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet. .

Studien behandlar pressfotografers inställning till bildbehandling, hur de motiverar de åtgärder de säger sig vidta under bildbehandling och hur tänker de sig att bildbehandling inverkar på bilders trovärdighet. Studien syftar också till att identifiera några av de premisser som potentiellt kan ligga till grund för pressfotografens vägval under bildbehandling, samt att visa hur dessa premisser tillsammans skapar stringens som påverkar pressfotografens syn på bildbehandling.Studiens resultat, som bygger på djupintervjuer med fem pressfotografer, redovisar bildbehandling som ett personligt förfarande så till vida att varje fotograf på individuell basis bedömer hur en bild bör justeras. Bildens syfte, genre, kvalitet och budskap samt medielogiska aspekter, med betoning på fotografens arbetssituation, är också aspekter sompåverkar potentiellt påverkar handlingsvalen.Bland intervjupersonerna framträder även två huvudlinjer i synen på bildbehandling: den ena vilken ger uttryck för en tekniktilltro ? kamerans begränsningar respekteras och ses i viss mån också som en garant för bildens äkthet. Den andra linjen manifesterar en mer dynamisk syn på bildbehandling som utgår från fotografens subjektiva upplevelse av fototillfället.

Studien utvärderade bildkvaliteten hos digitala panoramaröntgenbilder och korrelerade denna med synbarhet av normalanatomiska strukturer i bilderna. Studien undersökte även påverkan av subjektiv bildbehandling med avsikt att förbättra synbarheten av strukturerna. 500 panoramaröntgenbilder (DICOM-format) framtagna med ett digitalt bildplattesystem utvärderades kvalitativt. Bildkvaliteten och synbarheten av utvalda normalanatomiska strukturer utvärderades i samtliga bilder. Bristande bildkvalitet medförde en subjektiv bildbehandling varefter en ny utvärdering gjordes. Enbart 10% av samtliga bilder var optimala. Felen bland de resterande bilderna dominerades av att patienten inte höll tungan mot gommen och positioneringsfel.

Sekretessbelagd.

Detta examensarbete utreder avståndsbedömning med hjälp av bildbehandling och stereoseende för känd kamerauppställning.Idag existerar ett stort antal beräkningsmetoder för att få ut avstånd till objekt, men metodernas prestanda har knappt mätts. Detta arbete tittar huvudsakligen på olika blockbaserade metoder för avståndsbedömning och tittar på möjligheter samt begränsningar då man använder sig av känd kunskap inom bildbehandling och stereoseende för avståndsbedömning. Arbetet är gjort på Bofors Defence AB i Karlskoga, Sverige, i syfte att slutligen användas i ett optiskt sensorsystem. Arbetet utreder beprövadeResultaten pekar mot att det är svårt att bestämma en närmask, avstånd till samtliga synliga objekt, men de testade metoderna bör ändå kunna användas punktvis för att beräkna avstånd. Den bästa metoden bygger på att man beräknar minsta absolutfelet och enbart behåller de säkraste värdena..

I denna rapport presenteras en översikt över några befintliga metoder för mätning i 3 dimensioner baserade på bildbehandling och strukturerat ljus. Mätning via triangulering med laserplan och kamera beskrivs och har implementerats i Visual C++. En kalibreringsprocedur för denna mätmetod som med hjälp av laserplanet belyser ett referensobjekt beskrivs också och har utvecklats i MATLAB. Ett antal olika mätningar har sedan utförts med den implementerade mät- och kalibreringsmetoden och vissa initiala analyser av mätdata i MATLAB har gjorts för att ligga till grund för eventuell fortsatt produktutveckling och forskning..

Denna rapport kommer att handla om mitt arbete att skapa en digital ecorche och jämföra traditionell och digital skulptering.och möjligheten att kombinera dem..

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad den elektroniska handeln via digital-TV har för förutsättningar att slå sig in på den redan befintliga marknaden där bland annat Internet finns. Elektronisk handel via digital-TV är en tjänst som inte finns idag, men som skall introduceras under hösten 1999.Eftersom handel via digital-TV inte finns i dagsläget, har en jämförelse gjorts mellan digital-TV och Internet för att på så sätt få ett mer konkret resultat vad det gäller digital-TV. Den elektroniska handeln via Internet är på frammarsch och om tekniken fungerar bra på Internet, kan erfarenheterna även utnyttjas och användas på digital-TV.Rapportens resultat visar att den elektroniska handeln via digital-TV kommer att fungera och även att handel via digital-TV kommer att bli ett komplement till Internet. Rapporten visar också vilka produkter och tjänster som kommer att finnas tillgängligt via digital-TV..

Digital teknik utgör ett obligatoriskt inslag i svensk undervisning, såväl praktiskt som i rådande kursplaner. Följande uppsats behandlar hur digital teknik tillämpas i bildundervisningen på några grund- och gymnasieskolor, samt vad som påverkar tillämpningen. Vidare beskrivs även nårga lärares upplevda relation till anammandet av digital teknik i bildudnervisning..

Texten jämför det analoga- och digitalafotografiet. Disskutioner kring arbetssättet, uttrycket i fotografiet, uppfattningen av det, de olika tekniska asspekterna och känslan i fotografiet är områden som berörs i texten. Även kamerans och fotografiets historia i allmänhet tas upp..

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur man som pedagog kan arbeta med digital portfolio i förskola samt hur digital portfolio kan fungera som ett underlag till reflektion över pedagogens verksamhet samt som ett verktyg till att förändra den. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i förskolan som arbetar med digital portfolio. Min studie visar att pedagogerna anser att digital portfolio är ett arbetssätt som synliggör barns lärande för pedagogerna, barnen själva samt för föräldrarna. Studien visar även att digital portfolio används till att förstå och förändra den egna verksamheten men att pedagogerna inte på ett medvetet sätt använder digital portfolio till det syftet. I min diskussion för jag ett resonemang om resultatet samt om möjligheterna med digital portfolio..

I dagens visuella effekter är digital compositing en av de viktigaste processerna. Från att uteslutande ha utförts i 2D har digital compositing dock kommit att innebära en alltmer tredimensionell process. Det här arbetet reder ut begreppet 3D-compositing och sammanställer vilka 3D-compositingtekniker som är vanligt förekommande. Ett urval av dessa tekniker tillämpas sedan i en egen effektsekvens. Slutsatsen blir att det är kombinationen av 3D-funkionalitet och 2D-compositing i samma program som är styrkan med digital compositing i 3D-miljö..

I denna studie har skolledares åsikter och insikter kring digital kompetens stått i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebär för skolledare och hur rektorer ser på sin och lärares yrkesroll kopplat till digital kompetens. Utgångspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens.  Studien är en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsätt har applicerats då den söker mönster i de åsikter och tankegångar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar..

This essay is a product of our examination work on candidate level in Interaction Design. The aim in this project was to design a digital wallet integrated into a cellular phone and make it as an electronic payment tool. In our project the goal has been to create a digital wallet not just for payment, but also develop it into a complete digital wallet, replacing visa, membership card, student cards, id card and receipt. Our ambition is to take care of current qualities of today's wallet and improve where it is possible so that can be replaceable with the digital wallet..